tisdag 31 maj 2011

Hayek vs Keynes 2nd round

EconStories-pågarna följer upp sin lysande "Fear the boom and bust" med en snygg, om än inte fullt lika finurlig, rappsatir.

Leila K är ganska tillbaka

Man hade ju hoppats att Leilas comeback varit lite maffigare än så här. Nu är den tyvärr inte det. Tror tyvärr inte en bättre remix skulle göra det bättre heller. Leila låter helt enkelt för tam och otajt. Förhoppningsvis kan det bli bättre senare.

Förstår inte riktigt vad Strage ser i det här.

Detta evinnerliga jämmer!

Några snillen gnäller på DN debatt om hur farligt det är med våldsamma datorspel. Man kan bli elak om man spelar för mycket. Det har vi ju vetat länge. Usama och Jack Uppskäraren var båda Diamond league Starcraft-proffs i sin ungdom, och Adolf och Nero brukade varje dag efter skolan följa med hem till HIV-mannen och spela Street fighter II.

Ett av snillena är Andreas Olsson, som inte tror hans barn tankar olagligheter (om det nu är han).
Ett annat är Martin Ingvar, sedan tidigare känd som moraliskt högtstående motståndare till MMA, boxning och annat som kan göra lite ont.

Journey to Silius - Stage 1 (Brynolf remix)

Ny uppladdning på Tuben. Jag lirade aldrig det här spelet särskilt mycket, men musiken är ju snitsig.

Oberoende liberal

DN söker liberala ledarskribenter. Det tror jag inte alls de gör. 10 spänn på att den som får jobbet är ytterligare en allianskramande hobbysosse.

Skäms, du son av en hynda!

Lille Jay (någon form av kändis förmodar jag) har rökt hasch. Ajabaja! Nu får han gå ett åtgärdsprogram för att komma ur det ruskiga missbruket. Men hur kommer det sig att han ens kom på tanken att nyttja Dödsknark?
Jag var ute och var berusad. Då träffade jag människor jag kände sedan innan som inte är bra människor. Då blev det att jag rökte hasch.

Jay var alltså ute och "festade". Han hade tagit några järn och gick runt på Helsingborgs gator och diskuterade upprymt filosofiska spörsmål med sina bildade vänner. De var på god väg att lösa alla världens problem. Men då uppenbarade sig några ruskiga typer. Illvilliga nidingar, ja faktiskt inte alls bra människor. Kanske rentutav pedofiler. Lille Jay fann ingen annan råd än att suga holk, trots sin insikt om att en sådan handling skulle  vara den starkast bidragande faktorn till att jorden går under på torsdag.

Jisses...

Duck tales - Moon (Brynolf remix)

Jag har en hop halvfärdiga Nintendoremixar liggande, och ibland blir en av dem mer eller mindre klar. Duck tales var, som vi alla vet, en fasansfull TV-serie. Men eftersom Capcom hade rättigheterna för Disney's Nintendogrejs kunde man i alla fall räkna med ett hejdundrande soundtrack till spelet. Som för övrigt inte var så illa det heller som lir betraktat.

TCB Tracker - Fenomen (Brynolf remix)

Den inte helt nya TCB-covern ligger nu uppe även på youtube. Lattjade lite med Snagit och gjorde en jäkligt harmlös video mest för att det gick.

Wanlooifierad TPB

Grundarna av Pirate bay ångrar sig. Kul, som det brukar vara när Wanloo är i farten.

Oj, vad många kulturskapare

50 000 kulturskapare har gått samman för att göra sina röster hörda i upphovsrättsdebatten. Eller ja, egentligen är det ju bara paraplyorganisationen Copyswede som busar. Ett paraply har med andra ord skapat ytterligare ett paraply. Listan på medlemmar i Kulturskaparna är ganska identisk med den för i princip vilken upphovsrättslobbygrupp som helst. Behövs verkligen alla dessa alias för ett och samma särintresse? Är det inte lite som att skriva låtsaskommentarer till sin egen blogg? Att låtsas vara större än man egentligen är?

Man kan även fråga sig hur många av de 50 000 "skaparna" som verkligen står bakom Copyswede och deras vänner. Jag känner åtskilliga medlemmar i SAMI och STIM som varken känner till dessa nätverks existens eller bryr sig ett dyft om deras principfrågor.

Andra om samma: Syrrans granne, Opassande, Bloggelito, Copyriot, Liberal och långsint, Anna Troberg, Oscar Swartz, Sagor från livbåten,

Hayek vs Keynes Rap Anthem

Strålande "ekonomiskt rappande". Inte bara kul och lite bildande, utan även väldigt välgjort. Svängig refräng! Text och MP3 finns på econstories site.

Grupptryck

Den här blir man av någon anledning lite glad åt.

Fantasin på väg att ta slut?

Att den här nya innegrejen "internett" gör musiker arbetslösa vet vi ju alla. Inte bara för att folk skiter i att betala för plastbitar, utan även för att det knappt finns några bandnamn kvar. Ajaj, hur ska det gå?

Till att börja med är ju det här så klart snarare ett tecken på att musiker lever och frodas som aldrig förr. Vilken överraskning!

För det andra: är det så svårt att hitta på ett unikt bandnamn? Om ni nu absolut vill heta Bliss (vilket tydligen är väldans poppis), prova Blis, Blisss, Blissss, Bliz, Blizz, Blizzz, B-liss, B-liz, B:lis... etc, ni fattar poängen.

Slutligen, är ett unikt bandnamn så viktigt? Tydligen, eftersom det slängs lawsuits hejvilt åt höger och vänster när det uppdagas att någon råkar ha "snott" ditt namn. Det är trademarks hit och upphovsrätter dit. Man blir så matt. Intellectual property-konceptet är en enda gråzon.
-Jaså, du har ett band som heter Electrolux? Det går inte för sig, serru. Nu ska du få se på fan!
-Men vi är ju inte ens i samma bansch!

-Jaså, "Michael Jackson live på Kvarterskrogen", säger du? Han är för det första död, serru, och för det andra äger vi rättigheterna till hans namn. Nu ska du få se på fan!
-Men jag HETER ju så!

Visst kan det bli en ruskig röra och en del bedrägeriförsök om man släpper trademarks helt fritt, men jag är inte alls säker på att det verkligen blir MINDRE rörigt än vad det redan är.

Den där konstnärslönen igen

Jaha, så var det här på tapeten igen. Livstids villkorslös inkomstgaranti åt 157 godtyckligt utvalda konstnärer ska med rätta fasas ut. Det tycker kultureliten förstås inte om. Mycket skrik för ingenting, dels då de stofiler som idag åtnjuter detta adelskap kommer fortsätta få betalt av skattebetalarna tills de dör, och dels eftersom man i stället ämnar införa lite feta stipendier. Inte mycket kommer med andra ord hända. Oavsett hur man löser saken, kvarstår grundproblemet med kulturpolitik: en godtyckligt (och inte sällan politiskt) utvald kulturelit ställs över alla andra, och får betalt ur vår gemensamma plånbok för att skapa "stor konst" som intresserar föga fler än den inre cirkeln.

Kriterierna för att få del av den statliga inkomstgarantin innefattar luddigheter som "du har bidragit till Sveriges utveckling, du har gjort våra liv rikare."...  Clownen Manne har inte bidragit till min utveckling, och han har definitivt inte gjort mitt liv rikare. För att inte tala om Jan Myrdal, som på sin höjd har förtjänat en bräda i fejan.

Andra på samma linje: Ingerö, Motpol, HAX, Medborgare X

Republica - Ready to go

Den här låten kan inte ha blivit särskilt stor i Sverige när det begav sig 1996, vilket är synd. Den har helt gått under min radar fram till igår. Jag upptäckte den av en slump när jag satt och lyssnade på Njoi - Anthem i godan ro, och slösurfade runt lite efter info om denna raveklassiker. Sångerskan i Anthem visade sig vara inblandad i ett band kallat Republica. En snabb sökning på Tuben senare, och pang! En ny favorit.

Megaman 2 - Airman theme (Brynolf remix)

Mera megamanstuff. Jag föredrar egentligen musiken till MM1 framför tvåan, men vissa trudilutter är helt enkelt för bra att inte mixa runt med. Den här tex.

Eno har koll på läget

Brian Eno har alltid varit en intressant kille. I en över huvud taget väldigt spännande intervju i The Guardian nyligen säger han ett och annat sunt ord om musikindustrin:
"I think records were just a little bubble through time and those who made a living from them for a while were lucky. There is no reason why anyone should have made so much money from selling records except that everything was right for this period of time. I always knew it would run out sooner or later. It couldn't last, and now it's running out. I don't particularly care that it is and like the way things are going. The record age was just a blip. It was a bit like if you had a source of whale blubber in the 1840s and it could be used as fuel. Before gas came along, if you traded in whale blubber, you were the richest man on Earth. Then gas came along and you'd be stuck with your whale blubber. Sorry mate – history's moving along. Recorded music equals whale blubber. Eventually, something else will replace it."

En man som skapat en låt som "An ending (Ascent)" kan väl ändå inte ha fel? (Det tycks bli allt svårare att embedda upphovsrättsskyddat material från Tuben, men jag hittade en version som funkade:)

Musiken och budskapet

En gammal favorit från det gemytliga 90-talet; Philip Boa & The voodoo club - Love on sale. Jag minns att MTV på samma dag som eurovisionfinalen körde en egen variant med musikvideos från olika länder som man fick rösta på. Den här låten var Tysklands bidrag. Tyvärr fick den stryk av Suedes "Animal nitrate", men coolt ändå att en så pass alternativ och lo-fi låt (Philip Boa finns inte ens med på Wikipedia) blev en hit. Skivan var svår att hitta i Stockholm, men efter att ha knatat från Degerfors till Karlskoga hittade jag den för 70:- på en begagnat-hylla av en händelse. Kul. Synd att resten av skivan var rätt kass.

Texten får anses gå den politiskt korrekta linjen (eller "kristkonservafeministiska" om man så vill) i prostitutionsdebatten, vilket är lite synd. Men en bra låt icke desto mindre. Texter lär man sig filtrera bort (vilket ju är tur med tanke på var majoriteten av band tycks stå politiskt, annars hade Ohly varit statsminister idag).

Bono och Irlands dumheter

Bono vill ha ett mer övervakat och reglerat internät. "Kan Kina så kan väl vi." Där är ju en mening man inte hör så ofta från sansade demokratiskt lagda människor. Anna Troberg gör en strålande genomgång av det hela så att vi andra slipper.

Nä, Irland har mycket skit under huven just nu. Att Bono säger pantade saker kan man ju alltid försvara med att han talar som en privatperson och att ingen nödvändigtvis behöver lyssna på honom. Men att Irländska staten sedan första januari nu jagar kättare med sin nya blasphemy law går inte att släta över på något sätt alls. Här finns en Facebook-grupp för Irlands ateister. Gå med och stöd de stackarna, vettja! (Edit: Hm, jag får inte länken att funka, gruppen heter "Atheist Ireland" i alla fall.)

Avslutar med något positivt från ön i fråga... Musiken är alltjämt mysig och fri att använda oavsett vad Bono tycker.

Den förnärmade kocken igen...

De få som minns den hemska historien om plagieringen av en italiensk kokbok för ett tag sedan känner nog igen den här gubben. Hela historien är så fruktansvärt ointressant att jag bara nämner den för att jag hängde upp mig på en detalj i hans syn på kunskap.
"Till hösten kommer min bok "Italienska kök". Jag skriver den helt själv utan klichéer eller lånad kunskap", säger han. "Jag har fått ett starkt behov av det efter att ha sett hur människor helt utan kunskap ger ut italienska kokböcker."

Vad är fel på den här karln? Ingen lånad kunskap? Det han menar är alltså att han själv, helt utan influenser, har uppfunnit hela den italienska mattraditionen. Nej du gubbe, tradition och kultur är fenomen som naturligt är helt oförenliga med idéer om immateriell upphovsrätt. Att följa en tradition är att använda kunskap som är så uppblandad att den inte går att spåra. Detta gäller så klart inte bara matlagning utan även musicerande, skrivande, arkitektur, vetenskap och så vidare.

"Standing on the shoulders of giants" kan man kalla fenomenet. Kockgubben i fråga verkar tvärtom tycka att det italienska köket står på hans axlar. Hoppas han får en riktigt dålig Venedig-pizza i plytet nästa gång han går utanför dörren.

Helt vanlig evolution

Några KTH-forskare kom nyligen fram till att skivbolagen visserligen går sämre, men att liveindustrin och artisterna själva ökar sin omsättning. Intet nytt där. Ett mysigt citat från DNs TTs artikel sticker ut:
Men alla artister tjänar inte lika mycket på de nya betalningsströmmarna. Dansband och andra artister som är mycket ute på vägarna är sannolikt vinnare medan inåtvända musiker som hatar att möta publiken har svårare att utnyttja fördelarna med det nya landskapet.

Och givetvis gäller även att inåtvända skivbolag som hatar att möta verkligheten har svårare att utnyttja fördelarna med det nya landskapet. Enkel Darwinism.

Den amerikanska julhandeln

Halkade via Shortpacked in på den här galna sidan: standforchristmas.com där det amerikanska folket kan tipsa om vilka butiker som är värda att shoppa i, baserat på hur högt i ära de håller julen. Att personalen önskar kunderna "merry christmas" är gott, att säga "happy holidays" är hädelse, till exempel.

Den butikskedja som får sämst betyg är GAP, som med följande reklamfilm retat upp de kristna fundamentalisterna:


Den rådande attityden på sidan exemplifieras väl av följande citat:
"That was the worst CHRISTMAS commercial I have ever saw. What are you really telling our young people?"

"... Is nothing sacred these days?"

"Time to liberate? Only Jesus can set us free. Jesus is THE way. You cannot "86" that rule. I will not be shopping at Gap or affiliated stores. This commercial reflects an anti-Christ heart attitude. Oh Lord, send us your revival ...keep us "One Nation Under God!"

"Very offended by the recent advertisement. How dare they suggest we celebrate what we want? This is a Christian nation."


Visst är USA mysigt på många sätt, men ibland är avståndet till talibanerna fånigt litet.

Ägig japansk bitpop

Japanerna är som vanligt bäst på allt. Bitpop-bandet JulieHally (uttalas rimligen "djur-i-harry") spelade i dagarna live på Dreamhack, och jag har en känsla att de kan bli riktigt stora i nördkretsar. De riktigt hardcoreiga 8bitskompositörerna lär fnysa vilt åt JulieHallys poppiga stuk, men perkele... Den gamla videospelsmusiken VAR ju väldigt melodiös och poppig. Själv har jag hur som helst inte hört nån bättre bitpop sedan Pluxus tidiga påhitt.

Vetenskapligt genombrott

Vi har vetenskapen att tacka för mycket. Nu har man räknat ut att raggning är en stor anledning till att folk klubbar går på klubb. Antalet klädesplagg på kvinnor tycks dessutom stå i omvänd proportion mot antalet raggningsförsök de utsätts för. Bra att veta. Jag har alltid undrat över det där...

Får nog stå ut med ett och annatFår nog stå ut med ett och annat

Castlevania 2 Belmont's revenge - Cloud castle (Brynolf remix)

Game boy-nörd som jag är kommer här en orginaltrogen version av Cloud castle-temat från Castlevania 2. Det måste vara ett av de GB-spel jag lirat mest genom åren, till stor del beroende på den mustiga musiken.

Frampulad i Cubase med ljud från Trinity plus, Pro53, Vanguard, Orange vocoder med mera.

Öög...

Ögnade igenom DN.se när det i ögonvrån dök upp på deras mindre läsvärda högerpanel en bild jag för ett ögonblick trodde var en docka, men icke. Ög!

Ja, jävligt kavaj, men man undrar ju om hon inte får syrebrist i hjärnan så fort hon ska till att blinka med dem.

Plagiathysteri

Det blev ju ett väldigt liv om den här historien. En kockgubbe anklagar en kocktant för att ha plagierat lite text. Det tycks hon ju utan snack ha gjort, och med dagens upphovsrättspolicy är det ju inte konstigt att guben startar ett rabalder utan dess like för att krama ur mesta möjliga skadestånd, publicitet och sympati ur incidenten. "Det här är allvarligt", "det grövsta jag sett på länge", "jag höll på att spy". Han är även mån om att framhålla att han minsann "behärskar det italienska språket". Jaha?

Nu är det ju kokböcker det handlar om, men det var inga recept som hade plagierats, bara flufftext. Hade det inte varit värre om tanten stulit recept? Nej, där lägger sig inte upphovsrättsivrarna i, förutsatt att det handlar om "recept i en traditionell uppställning, med traditionella ingredienser". Vad nu det ska innebära. Då böckerna i fråga behandlar "italiensk" mat, får man anta att de flesta recept däri i olika stor mån är "plagierade" från befintliga italienska diton; konstigt vore det ju annars. Om det handlar om något slags yrkesetik är kockarna alltså lika onda båda två, eftersom det enda av intresse i deras böcker består av sådant de inte hittat på själva.

Ok, så kockgubben är en hysterisk gnet, men tanten förtjänar också en planka i bakhuvudet för sin totala brist på professionalism och skillz. Hur svårt kan det vara att i egna ord beskriva hur italiensk korv traditionellt smaksätts?

Pjov skojar till det om hysterin.

Uppdatering: Vet inte hur smart det egentligen är att som kock offentligt hävda att man spyr av att läsa sina egna ord. En kock som över huvud taget pratar om spya är ingen jag känner någon större lust att köpa recept av.

En stor smaskig pizza på upphovsrätten

Warner och det blå skåpet

Det här är ungefär det roligaste jag läst den här veckan. Antipirativrarna på Warner music har under lång tid sålt Edwyn Collins musik trots att de inte äger rätt att göra det; det gör bara han själv. Dessutom har de förmått Myspace att ta bort hans egna låtar från hans egen sida. Vahetteree...

Läs mer på Sagor från livbåten och Opassande.

Undrade just varför det luktade så konstigt på Pipersgatan...

Brynolfs kulturkanon

Folkpartiet överväger att göra deras gamla idé om en kulturkanon till en valfråga. Hur skapar man rimligen en sådan, egentligen? Jag kan garantera att den officiella kultur-topplistan inte kommer att stämma överens med vad jag och en stor del av svenska folket värderar. Den kan omöjligt bli representativ för en tillräckligt stor del av svenskarna för att det ska ge en vettig bild över "vår" kultur, så vad är poängen då? Att vi kulturella parallaxer genast ska kötta Strindberg, Bergman, Thåström och Fares och per automatik inse dessas storhet?

Uppspikande av officiella milstolpar för den nationella kulturen är att byta ut sin toastol mot ett blått skåp.

Om Folkpartiets plan är att likrikta vårt samhälle mot ett "typiskt svenskt" håll (och sådana tendenser anar man onekligen ibland), då är jag svensk först när deras kulturkanon ser ut ungefär så här:

Förlamad stapedius

Jag har fått en halvmysig släng av ansiktsförlamning, vilket inte bara innebär att man ser ganska dum ut för en tid framöver, utan även påverkar stapediusreflexen. Denna snillrika mekanism skyddar mot starka ljud genom att öka den akustiska impedansen i örat. Jag tänkte att om man nu ska leva utan detta skydd ett tag framöver, kan det vara intressant att kolla upp lite mer exakt hur reflexen påverkar uppfattningen av ljud.

I praktiken fungerar stapediusreflexen ungefär som en kompressor, dvs den sänker ljudnivån om denna når över ett visst tröskelvärde. Tröskelvärdet ligger omkring 80 dB för någorlunda rena signaler mellan 500-4000 Hz, och upp till 20 dB lägre för olika slags bredbandigt brus. Reflexen sänker ljudnivån med ca 20 dB, men tar lite tid (upp till 100 ms) på sig att "sparka igång", så plötsliga transientrika ljud går igenom opåverkade. Översatt till ljudtekniska termer, har man alltså en kompressor i örat, med Threshold 80 dB, Attack 100 ms, och som drar ned nivån med ca 20 dB. Release-värdet har jag inte hittat någon uppgift om.

20 dB är ganska mycket, och det känns måttligt kul att stå utan denna skyddsmekanism på vänstra örat. Jag får väl proppa igen hörselgången och hålla mig borta från situationer med starka ljud, som att diska.

Jag letade som fan efter en bild på en sån där ball kanin med ett stå-öra och ett häng-öra för att symbolisera min åkomma, men i brist på sådana, fick det i stället bli en bild på ett par smarriga torkade kaninöron. Jag är ingen Dan Brown, men jag tror symboliken bör gå hem ändå.nöff

Fortsätt så!

Tydligen har ett hundratal "viktiga" kulturarbetare sedan 70-talet varit garanterade en fast inkomst från staten. Man tycks nu ha insett att det kanske inte är en fantastisk idé att låta kulturbyråkrater avgöra vad som är "viktig" kultur, och slopar det hela. Kulturstöd finns visserligen kvar i olika former, men det här är ett steg åt rätt håll. Allvarligt talat, allt som gör Pol Pots polare Jan Myrdal lite fattigare är ett steg åt rätt håll.

Bild från attila.tecknare.seBild från attila.tecknare.se

Uppdatering: Mats Söderlund, poet, idiot och författareförbundets ordförande, visar i en radiodebatt hur arrogant, elitistisk och jättebebis-betonad man låter när man försöker försvara konstnärslönen.

Betala för provlyssning?

Jaha, nu vill "upphovsmännen" ha betalt för varje provlyssning på iTunes. Ska man betala för att provlyssna en skiva i en skivbutik också eller? Ok, inte för att jag använder iTunes. Har aldrig orkat sätta mig in i det, och den musik jag har lust att betala för återfinns i regel snarare på sidor som Beatport och Juno. Men om de här pajasarna får sin vilja igenom lär det drabba alla mp3-butiker. Och då kommer det omintetgöra den lilla modernisering som ändå skett inom musikdistribution. De här människorna verkar inte vilja ha några kunder över huvud taget.

På tal om MP3ors ruttenhet

Apropå DNs ljudartikel jag snackade om senast (och även den här lilla notisen)... Här är en brud som fasvänt en MP3a mot en WAV, så vi kan höra vad som tas bort i komprimeringen. Visst, inte direkt vetenskapligt utfört och visst förstör youtube ljudet en del, men nog kan man dra slutsatsen att det inte är mycket viktig information vi går miste om.

Den mobbade MP3:an

DN jönsar på om hur hemskt det är att folk inte bryr sig om ljudkvalitet utan nöjer sig med komprimerade format i utbyte mot tillgänglighet, komfort och nästan oändliga logistiska fördelar. Visst kan skillnaden mellan mp3 och wav vara märkbar, men inte så pass att någon bryr sig för vanligt hemmabruk. Dessutom förekommer oftast större ljudbovar i kedjan; datorhögtalare och ruttna hörlurar är vad vanliga svennar lyssnar i, och detta därtill i akustiskt icke särdeles optimerade utrymmen. Och det duger!

DNs artikel är enbart en produkt av ovanligt töntig och genomskinlig lobbying. "Ljudexperter" med meriter som Markoolio- och A-teensproducering är ledsna över att vi inte längre köper deras skivor, och försöker få oss att gå tillbaka till ett dyrare och mer ineffektivt sätt att konsumera kultur. Ge upp för fan!
Givetvis ska man eftersträva en hög ljudkvalitet i studios, på konserter, klubbar, audiofiltempel och på andra ställen där musiken utgör själva ursäkten för företeelsens existens. Men på tunnelbanan, i bilen och hemma framför burken är musiken sekundär och kan låta nästan hur skit som helst utan att jag eller 99% av övriga svennar lider av det.

Markoolio - Bör endast avnjutas i 32bit/96kHz och genom en riktig audiofilanläggning.

Megaman 1 - Cutman theme (Brynolf remix)

Här är en lite mer klassisk trudilutt från den blåe fulingens tidigaste strapatser. Det finns fanimig ingen mer megamannig bana än den här. Alla fula klipp i videon beror på att jag inte kan spela in mer än 30sek åt gången. Kanske borde leta upp ett bättre videocapture-program...

Ihopsnickrad i Cubase med hjälp av några gratissyntar, breakbeatsamplingar och ett visst stöd från Korg Trinityns ljudbank.

Cutman theme

Megaman 3 - Snakeman theme (Brynolf remix)

ag har hängt upp mig på Nintendomusik den senaste tiden, i synnerhet ur spelen med den där lille blåe filuren med en äggskjutare på armen. Här är den första mixen som är någorlunda klar. Jag har egentligen aldrig spelat det här spelet; det var Gameboy som gällde för min del när det begav sig. Men vissa NES-låtar är så bra att några nostalgiska band inte är nödvändiga för att man ska gilla dem. Snakeman är en sådan.

Ingame-videon är inspelad med FRAPS som var rätt lättanvänt. Min brist på mad skillz i megaman3 (och videoredigering) bör framgå rätt tydligt i videon.

Snakeman theme

Rätt åt henne!

Drömde inatt att jag shamponerade Elin Kling med Eldorados 10-kronorsshampo. Fan vad sur hon blev. Men eftersom hon tydligen gillar Orup tycker jag allt att hon förtjänade det.

Rockad

Ironiskt att världens vitaste neger dör samma dag som världens brunaste svenne återuppstår... Ska nog gå och lyssna lite på "The way you make me feel" en stund innan jag somnar.

Ond patent

Ett bra exempel på varför reglerna för patent och intellektuell upphovsrätt behöver ses över ser vi i N2IT:s stämning av M-audio för olovlig användning av patenterad teknologi. N2IT uppfann Final scratch, det första virtuella vinylsystemet för DJs baserat på tidskodade skivor. Denna teknologi har de senaste åren börjat användas av flera tillverkare (exempelvis M-audio med sitt Torq-system), vilket N2IT nu härsknat på. Grejen är att Final scratch sedan några år inte finns kvar på marknaden, och företaget N2IT har inte synts till på länge förrän nu. De har inget kommersiellt intresse i teknologin längre, utom att dra in skadestånd via stämningar. Ingen vidare samhällsnyttig affärsidé, men det är precis detta måga patent används till.

måndag 30 maj 2011

Flytt

Lade ner min brynolf.com-domän. Jag hade den mest för att frakta filer, och nu när Dropbox gör det enklare och bättre sket jag i den. Flyttar över alla gamla inlägg hit, men orkar förmodligen inte fixa till datumen. Tjofräs!